Bokförat · Skatt & optimering
3:12-reglerna förklarat
Hur lön och utdelning hänger ihop i ett fåmansbolag – och hur du planerar uttagen utan att missa lönekravet.
Av Bokförat · Gränsbelopp, lönekrav och skattesatser ändras årligen – kontrollera alltid aktuella siffror hos Skatteverket.
Varför spelar reglerna roll?
För de flesta ägare av ett eget konsultbolag är valet mellan lön och utdelning den största skattefrågan överhuvudtaget. Lön ger sociala förmåner, pensionsgrundande inkomst och bygger löneutrymme. Utdelning inom gränsbeloppet beskattas lägre men ger inga förmåner. Rätt balans beror på din situation – och på att du håller koll på siffrorna under året, inte först i deklarationen.
1. Vad är 3:12-reglerna?
3:12-reglerna styr hur utdelning och kapitalvinst beskattas för dig som äger andelar i ett fåmansbolag och arbetar aktivt i det. Syftet är att skilja på avkastning på kapital och ersättning för arbete. Utdelning inom ditt gränsbelopp beskattas som kapitalinkomst till en lägre skattesats, medan utdelning utöver gränsbeloppet kan beskattas som tjänsteinkomst. Reglerna gäller bara kvalificerade andelar – i praktiken dig som äger aktier i bolaget där du eller närstående är verksam i väsentlig omfattning.
2. Gränsbeloppet – utrymmet för lågbeskattad utdelning
Gränsbeloppet är det belopp som varje år får tas ut till den lägre skattesatsen. Det räknas fram per kalenderår och sparas om du inte använder det – ett outnyttjat utrymme räknas upp och förs vidare till kommande år. Gränsbeloppet beräknas på blankett K10 som du lämnar med din inkomstdeklaration. Exakta beloppsgränser och procentsatser ändras årligen, så kontrollera alltid aktuella siffror hos Skatteverket för det år som gäller.
3. Förenklingsregeln – schablonbeloppet
Förenklingsregeln ger ett schablonmässigt gränsbelopp per bolag, oavsett löner och anskaffningsvärde. Den passar ofta bolag utan anställda eller med låga lönekostnader. Schablonbeloppet fördelas på antalet aktier du äger. Du får bara använda förenklingsregeln för ett bolag per år, så äger du flera bolag kan det löna sig att räkna på huvudregeln för det bolag där den ger mest.
4. Huvudregeln – när lönerna räknas in
Huvudregeln bygger på ditt anskaffningsvärde för aktierna plus ett lönebaserat utrymme. Löneutrymmet beräknas på bolagets totala kontanta löner, inklusive din egen. För att få räkna in löneutrymmet måste du själv ta ut en lön som når upp till löneuttagskravet – ett belopp som räknas fram utifrån inkomstbasbeloppet och bolagets lönesumma. Missar du kravet ett år faller löneutrymmet bort för det året.
5. Löneuttagskravet i praktiken
Löneuttagskravet är den vanligaste fallgropen. Kravet räknas på kalenderårets utbetalda bruttolöner, inte på månadslönen gånger tolv om lönen betalats ut oregelbundet. Det är utbetalningen som räknas, inte när lönen tjänats in. Planera därför utbetalningarna under hösten så att årssumman landar rätt. Bokförats K10-kalkylator hjälper dig att se var du ligger, men kontrollera alltid mot Skatteverkets aktuella belopp.
6. Välj regel varje år
Du väljer fritt mellan förenklingsregeln och huvudregeln varje år, bolag för bolag. Räkna på båda: har bolaget anställda eller hög lönesumma vinner ofta huvudregeln, annars är förenklingsregeln enkel och förutsägbar. Dokumentera ditt val i K10-bilagan. Kom ihåg att gränsbeloppet bara gäller utdelning som beslutas och betalas ut – beslutet fattas av bolagsstämman.
Räkna på din egen situation
Bokförats K10-kalkylator använder bolagets faktiska löner och din ägarandel för att visa gränsbeloppet enligt båda reglerna. Använd den som planeringsstöd under året – det slutgiltiga beslutet fattar du när deklarationen och K10-bilagan ska lämnas.
Öppna K10-kalkylatornVidare läsning och personlig hjälp
Guiden är allmän information och ersätter inte individuell skatterådgivning. Vid större utdelningar, flera bolag eller makar som äger tillsammans – ta hjälp av en skatterådgivare.